Carnuntum

Geschichte

Carnuntum var huvudstad i den romerska provinsen Pannonien. Nära staden fanns även flera stora militära förläggningar. Ruinerna efter staden och legionslägret som utgör en arkeologipark är belägna i den österrikiska delstaten Niederösterreich vid Donaufloden ca 40 kilometer öster om Wien, mellan orterna Bad Deutsch-Altenburg och Petronell.HistorikI antika källor omnämns Carnuntum för första gången år 6 e.Kr.. Då upprättades ett vinterläger för en romersk här som skulle bekämpa markomannerna på andra sidan Donaufloden. Mellan åren 40 och 50 förflyttade den romerska legionen XV Apollinaris sitt fasta läger dit. Runt lägret uppstod så småningom ett samhälle. Cirka 1,2 kilometer sydväst om legionslägret upprättades ytterligare ett militärt läger för en kavallerienhet mot slutet av århundradet.Väster om förläggningarna, vid vägen mot Vindobona (Wien), uppstod en civil stad som upphöjdes till municipium av kejsar Hadrianus (117-138). Senast vid delningen av provinsen Pannonien i Pannonia superior och Pannonia inferior under kejsar Trajanus (98–117 e.Kr.) låg sätet för ståthållaren i Carnuntum.På 100-talet växte staden. Under den romerska offensiven mot germanska stammar norr om Donaufloden vistades kejsar Marcus Aurelius (161–180) i Carnuntum i tre år. År 193 utropades den pannoniska ståthållaren Septimus Severus till kejsare i Carnuntum. Under hans regentskap upplevde Carnuntum en ekonomisk blomstringstid. Vid den här tiden fick staden honörstiteln colonia. I mitten av 200-talet utropades Regalianus av de pannoniska trupperna till kejsare, men mördades kort därpå. Större delen av hans mynt hittades senare i Carnuntum. År 308 ägde en kejsarkonferens under ledningen av den då abdikerade kejsaren Diocletianus rum i Carnuntum.